Iamamiwhoami, ett audiovisuellt projekt utan dess like, lett av den svenska Jonna Lee har återigen kommit tillbaka med en ny musikvideo, och förhoppningsvis det som kan komma att bli en början på en ny serie av musikvideor som berättar en historia som vi aldrig kommer att begripa oss på. Jag har i tre dagar suttit och hyperventilerat över deras comeback, och jag gör det ännu, så jag kommer inte göra en djupdykning i vad iamamiwhoami är eller varför dem verkar vara så hypade, för jag är för tagen av fanboy-euforin att jag för tillfället är helt inkapabel till att skriva något vettigt om dem. Gillar du däremot bra elektronisk pop och visuell konst eller gillar kombinationen av dessa, så är iamamiwhoami något för dig. Deras filmer är vackert filmade, oftast i skogar, på stränder, i naturen överlag och på platser som ser ut att aldrig ha fått se mänsklighetens destruktivitet. Filmerna dryper av mystik, mytologi och symbolism och det är upp till var och en att försöka tolka vad projektet handlar om. Men musiken är något helt annat och består av drömsk synthpop som ibland hintar ambient och chillwave-influenser. Sen ska man inte heller glömma av Jonna Lee's fantastiska röst och säregna sätt att sjunga på, som ibland påminner om Kate Bush.
Klart slut.
Här är videon till Fountain som släpptes för två dagar sedan. En visuell fröjd för ögat, jag vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar