Holy Others musik är inte så lättkategoriserad och att sätta artister i vissa genrefack är inget som jag gillar så värst mycket, även om det är nödvändigt ibland. Människor uppfattar ju musik på så olika sätt! Men i alla fall: Holy Other sade i en intervju med xlr83 att han hittills har försökt sig på något som han själv benämner som "relationshipmusic"- något som efter ett tags lyssnande blir väldigt tydligt. Han låter med hjälp av sina manipulerade röstsamplingar, reverb, karga synthmattor och spöklika långsamma grav-rnb skulptera sitt signatursound. Tolka genrebeskrivningen hur ni vill, men hursomhelst så är "With U" först och främst en "göra slut"-platta och den tar sin början där ett förhållande nyligen har gått i kras. På With U så utforskas känslan av ensamhet, oro och ångest mycket subtilt men med en tydlig ljudbild som osar mörker och kyla. Den kalla atmosfären spänner över alla de fem låtarna som återfinns på EP:n men byter rikting på det sista spåret, "Feel Something", där titeln och musiken sammansmälter i ett musikaliskt förkroppsligande av längtan efter att känna något och att älska någon.
 |
| With U |
Held tar vid där With U slutade, men handlar inte om det förhållande som utspelar sig på With U. Istället så verkar Held kretsa kring ett redan existerande förhållande. Men här så utforskas den känslomässiga bergochdalbana som det ibland kan innebära att vara en del av ett sådant. Det pendlas mellan det mörka och det ljusa ganska regelbundet vilket tyder på att Held är en betydligt mer hoppfull platta, även om den har sina mörka stunder. Här så har Holy Other utelämnat den kalla ljudbilden, och ersatt den med en mer påtaglig värme och byggt upp en betydligt större palett av känslor, något som märks i att väldigt många låtar har återkommande känslosamma teman som han tydliggjort genom att med sina röstsamplingar loopa fraser eller bilda meningar genom att klippa ut ord. Detta är till exempel förekommande på låten "In Difference" där refrängen utgörs av en samplad röst som låter uttyda "Beat my heart". Det är en mycket stark och känslosam refräng som verkar antyda att protagonisten är känslomässigt tömd och inte orkar bulta på sitt eget hjärta. Och det är det som ständigt fascinerar mig med Holy Others musik: Hur han lyckas med konsten att säga så mycket genom att säga så lite, genom ett par simpla loopade ord. Det är verkligen ett bevis på hur han är en av vår tids främsta ljudkonstnärer. Och det är musiker som honom som tänder hoppet inom mig ibland då jag tröttnat på musik, för han visar verkligen prov på en enorm musikalisk innovation och kompetens som fler skulle kunna dra lärdom av.
 |
| Held |
Soudcloudlänk finns här
Länk till Tri Angle Records finns här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar